onsdag 30 april 2014

Magstrul och majbål


Magen är arg på mig idag. Den kändes bra i morse, ända fram till jag satt på möte. Då började det värka en del och när mötet var slut gick jag smått framåtlutad till bilen, korta steg och lätta andetag. Behövde besöka en affär, gick mellan hyllorna och masserade magen lätt. Jag tänkte ta en promenad innan det är dags att hämta barnen. Ännu en dag med blå himmel, om än något svalare luft och fler moln ovanför huvudet. Det får bli läsning i trädgården istället. Först en 300 meter lång promenad till brevlådan.

Ikväll firar vi Valborg med majbål hos grannen. Jag kör, förståeligt, och det blir tidig hemgång med barnen. Fint med ledig dag imorgon. Kanske klippa gräset, lalla omkring eller äta lunch i skogen. Vi får se vad vädret bjuder på och vad magen min säger.

Trevlig Valborgsmässoafton!

tisdag 29 april 2014

Sommar till max

Nästan vindstilla, lätta slöjmoln på himlen och förträfflig temperatur för att sitta ute och läsa "Mina fotsteg i ditt hjärta" av Bosse Lidén. Jag påbörjade boken igår och har slukat två tredjedelar. Vad lätt det är att känna igen språket från Bosses blogg. Seriöst och medryckande, alltid med glimten i ögat. Överallt surrar humlor och bin, de frossar i nektar från plommon- och körsbärsträden nu. Om någon vecka är det äppelträdens tur. Några fula getingar irriterar sin väg fram i naturen, de är ju mina ickefavoriter. Det enda de duger till är spindelföda.

I förmiddags, efter lämning på förskolan och utvecklingssamtal, stannade jag äntligen till mitt i samhället för att fota magnolian. I två grannträdgårdar står det en vitt och en rosa magnolia, båda i full blom. Det är det vackraste trädet och det vackraste ordet. Magnolia mot blå himmel, jag svimmar av lycka.


Imorgon är det en vecka sen jag sprang. Det på grund av magen. Velade fram och tillbaka hela morgonen idag innan jag slutligen hoppade i träningskläderna och gav mig iväg. Lite drygt 3 km i gassande sol och underbar doftpalett var helt okej. Svetten rann och stegen var tyngre än vanligt. Hem kom jag och då passade det väldigt bra att pausa under det ena plommonträdet och njuta av nyss avklarade träningspass och nuet runt mig. Magen protesterade efter en stund, inte så konstigt alls. Tarmarna blev ordentligt omruskade och det vet ju vem som helst att en skada gör ont om den råkar kommas åt. Nu i efterhand känns det bra. Ännu bättre blir det om jag kan kränga mig i bikinin till sommaren. Att närma sig 40 (jo, två år kvar) har fått min kropp att slappna av, bjuda in extra kropp och lösare tyglar. Det ska jag sätta stopp för. Till midsommar kommer bikinin att sitta tillräckligt bra för att jag ska kunna njuta av en glass i solen utan att få vita streck på magen av ytor dit solens strålar aldrig når. (Kan hända att jag överdriver, det blir roligare så.)

måndag 28 april 2014

Lunch vid Hörjelgården

Sonen har äntligen knäckt cykelkoden. Helt plötsligt gick det! Därför ville han cykla till Hörjelgården och äta lunch. Självklart ville vi alla göra det. Jag packade i ordning lunch och sen begav vi oss. Strålade väder och varmt i luften. Vilken tur att det redan fanns ett gäng vid gården. De eldade skräp och vi kunde enkelt föra över glöd till eldplatsen. Grillad korv som sen lindats i pinnbröd och grillas en stund till. Det smakade smask. Vad underbart det är att bo mitt i naturen och kunna gå en bit för att byta miljö, men ändå stanna kvar hemmavid. Grannen hade släppt ut kossorna och de låg nöjt bland maskrosorna i det gröna gräset och idisslade. Sköna söndag!






Vi måste vara ute

"Du har plats 543 i kön." Vilken fin stund med Skatteverkets upptagetton jag fick. Som tur är kunde jag titta ut genom fönstret under tiden. Den här helgen har naturen exploderat! Värmen och solstrålarna har fått träden att veckla ut sina blad till en ljuvlig krispnyans. Rapsen är knallgul, liksom maskrosorna. Körsbärsträd och plommonträd stoltserar med vita blommor som gör sig extra bra mot den knallblåa himlen. Jag vet inte riktigt hur jag ska hinna njuta på bästa sätt. Tyvärr får löpningen vänta ett tag till då magen fortfarande värker och orken inte riktigt finns. Däremot ska jag snöra på mig skorna och ta en härlig promenad längs grusvägen. Både för motions skull och för välmåendets skull.





fredag 25 april 2014

Stormande smärta, ambulansbesök och magsår.

Vilken natt det blev! Jag kom hem från ett föräldramöte strax efter halv nio. Pratade med maken och kände hur det började göra ont långt upp i magen. La mig i soffan en timme, det gjorde ont att andas och till slut gick jag upp och la mig i sängen med värmedynan på magen. Värmen var skön, men det gjorde lika ont ändå. Det spelade ingen roll hur jag låg och krumbuktade mig. Till slut kom tårarna, ena handen tryckte hårt mot solar plexus där det gjorde fruktansvärt ont. Smärtan strålade bak i ryggen mot den högra skuldran. När klockan var halv ett gick det inte att ligga kvar i sängen längre. Dubbelvikt tog jag mig ner till vardagsrummet där jag vankade av och an en kort stund, smått hyperventilerande för att lindra det onda. Letade fram telefonen och slog 1177, där det efter bara några minuter svarade en sjuksköterska som snabbt uppmanade mig att åka till akuten eller ringa 112. Jag grät och grät och stapplade upp till sovrummet för att väcka maken. Han följde med ner och vi ringde min mamma för att se om hon kunde komma och vara med barnen. Det gick tyvärr inte och några minuter senare samlade jag mod och ork till mig för att ringa efter en ambulans. När bilen och sjuksköterskorna kom gjorde de en snabb undersökning av mig i vardagsrummet. De kom fram till att det förmodligen var gastrit. Jag har stor erfarenhet av det, för många år sen var jag sjuk under en lång period på grund av fickor i tarmarna. Då tog det två år innan någon verkligen lyssnade på mig - och det genom en blindtarmsoperation (då de upptäckte att smärtan satt i tarmen). Igår var det annorlunda, det gjorde jävulskt ont på ett annat plan och på ett annat ställe i kroppen. Ambulansen körde igen och jag fick vänta på att vårdcentralen skulle öppna i morse. Det kändes oerhört fånigt att ta upp ambulanspersonalens tid med min smärta när de (ffa kvinnan) sa att det "bara" var gastrit. Å andra sidan hade jag extremt ont i magen.

Maken har stannat hemma idag för att ta hand om barnen så att jag kunnat vila. När vårdcentralen äntligen öppnade och jag fått beskriva min natt, gav sköterskan mig en tid på förmiddagen. Efter undersökningar och blodprover fick jag en dos medicin på plats och satt sedan i undersökningsrummet i väntan på att se om medicinen hjälpte. När läkaren klämt ännu lite mera på magen var det skillnad på smärtan, den hade lindrats. Men, jag har ett litet magsår att behandla och ska ta medicin i två veckor för att se om det lugnar sig. Den där känslan av att saker och ting faller på plats har rörts om under en period och det är väl då magen klivit in och tagit smällarna innan jag hunnit känna av det tillräckligt i hjärna och hjärta.

torsdag 24 april 2014

Solen målar dagen

När klockan ringde kvart i sex i morse badade trädgården redan i det aprikosa ljuset från soluppgången. Jag borde nog sitta i gamla arbetsrummet och blicka ut genom fönstret samtidigt som kaffet väcker mig till en ny dag. Som det är nu kilar jag fram och tillbaka mellan kök och det fönster där soluppgången syns som bäst. Underbart, en stund som ger kill i magen.



onsdag 23 april 2014

Vackert, nyttigt, roligt, tröttsamt

Stå ute på gården i bara morgonrock och träskor och känna solens strålar träffa benen samtidigt som vinden ger mig gåshud. Fina grejer. Dessutom hade den sista slurken kaffe lämnat kvar en behaglig smak i munnen som fick mig att tro att sommaren var här. Den där första stunden på morgonen, innan huset är igång, den är speciell.

Att det skulle bli blåsigt idag hade jag redan koll på. Men att det skulle blåsa så mycket att jag under löpturen for omkring som en trasa på vägen fanns inte med i planeringen. Motvinden var så hård att jag i början stod och trampade på samma ställe och då var det inte annat att göra än att fnissa. Senare, knappt halvvägs, kom det så mycket luft in i näsa och mun att det blev helt otakt i andningen och jag fick nästan panik. Som tur var gav skogen mig lä för en stund och på hemvägen hade jag vinden i ryggen och flög fram längs vägen. Den vackra rapsen lockade så mycket att jag efter löpningen gick tillbaka till fältet och ställde mig bland de gula blommorna. Underbart! I trädgården hade lilla plommonträdet låtit fler av sina knoppar börja slå ut.

06:00-13:00

Det finns en del kreativitet inom mig som så gärna vill komma ut och känna på hur det är att göra både det och det andra. Igår visade maken mig hur symaskinen fungerar (det är nog fjärde gången han berättar, jag glömmer snabbt) och idag har jag gett mig på att provsy en kjol åt dottern. Blev den bra? Inte alls, faktiskt både sned och vind. Däremot lyckades jag bättre med en vårmössa åt mig själv. Ska bara stryka på några små pärlor så att det ser roligare ut. Kjolen sydde jag av en gammal gardin som hängt hos mina föräldrar och mössans ursprung är en tröja som maken kasserat. Bäst är att jag både kunde trä tråden och spola ny tråd på en tom spole. Små steg mot något som kan arta sig riktigt bra.

Just nu är jag tröttare än på länge. Vinden tröttade ut mig och symaskinen likaså. Det plus några nätter med en orolig dotter (jag sover inte så bra när barnen är oroliga) gör att orken har gått på paus. Alltså tar jag också paus. Ska först sätta igång espressomaskinen så att jag kan få både kaffe och vila i ett. Givetvis med nya numret av Lantliv i händerna.

tisdag 22 april 2014

Med K-märkt väg under fötterna och den ljuvaste vår i blickfånget

Mobilen fick stanna hemma när jag och systemkameran tog en promenad längs grusvägen. Världens bästa grusväg, ett pris den fått för att den ligger så nära vårt hus och för att den valt så vacker natur att omge sig med.

Påsken är över och kvar finns den allra ljuvligaste vår. Det knakar i växtligheten och på långfredagskvällen satt en ensam lövgroda vid dammen och spelade sitt vackraste för de som inte hittat fram än. Allting tar lite längre tid nu när det finns så mycket att titta på och njuta av. Dessutom ska det sniffas och kännas och lyssnas på både det ena och andra. Vår trädgård har fått sin första lilla vita blomma i ögonhöjd. Det är yngsta plommonträdet som släppt lös sina knoppar. I eftermiddag finns det säkert fler och inom en vecka har säkert äppelträden börjat knyta upp sina blomband för att locka till sig bina. Det är underbart!

Finaste Gumman solar sig hemma på bänken

Inne i skogen blommar vitsipporna för fullt

Ute på fälten poppar den gula rapsen fram i ilfart denna vår

En vänlig grönska kom årets påsk med

De börjar bli gamla och trötta, vitsippor med bruna kanter

Gul raps mot blå himmel

Grannens små träd blommar tidigare än våra stora

Bästisar i solskenet

lördag 19 april 2014

Påskaftonen

Det är en fantastisk lördag vi bjuds på, rent vädermässigt. När det kommer till resten så har det varit produktivt. Klockan halv sju i morse stod sonen i dörren till sovrummet och deklarerade att han minsann var vaken. En hel halvtimme till fick han ligga kvar i sin säng och vänta innan det blev dags att gå upp. Påskharen hade lämnat lappar i huset åt barnen och vid sista stället låg ett påskägg med både godis och en liten present. Jag åt frukost tidigt och gav mig sen iväg på en löptur som gick så bra i finvädret att jag kom upp på ett nytt personbästa. Fin start på dagen. Efter frukost och dusch åkte jag och hälsade på min farmor som hamnat på ett korttidsboende på grund av en infektion som gjort henne ännu mer förvirrad. Vi blev båda lika glada över att ses och det känns fint att hon fortfarande har mycket minne kvar.

Eftermiddagen har spenderats på olika håll. Grabbarna plus morfar har byggt koja i skogsdungen medan jag har bakat och plockat här inne - med Frost-Anna-Els(k)a som sällskap. Nu inväntar vi morfar som varit hemma och duschat av sig all sågspån. Sen blir det ägg och sill och påskmust och nubbe och därefter kött med tillbehör. Mormor sluter upp efter jobbet och då blir det förmodligen soffhäng och småprat.


Glad Påsk!

fredag 18 april 2014

Att inte tåla hampaprotein

Det blev smoothie till lunch denna långfredag. För att ge mer mättnadskänsla matade jag till den med hampaprotein, trots att jag reagerat på det två gånger tidigare. Smoothien blev god, banan- och chokladsmak. Efter två minuter fick jag ont i magen. Vek mig dubbel och förbannade min egen dumhet att testa hampa igen. Vill gärna kunna använda ett proteinpulver som inte innehåller mjölkprotein. Vet inte om det finns något alternativ till hampan. Jag reagerar också på soja, mest i flytande form.
Eftermiddagen slutade med vila i soffan. Vetekudden värmde magen och jag låg ihopkrupen, halvt sovande. Tredje gången gillt, nu blir det inte mer hampaprotein för mig. (Företaget på bilden kunde vara vilket som helst, nu råkade det bli detta.)

torsdag 17 april 2014

Invasion i söder

Skärtorsdag i sydöstra Skåne. Alla som bor här vet att det är nu vägarna packas med långsamtgående fordon. Då menar jag inte mopeder och mobbebilar, traktorer eller andra arbetsfordon. Det är påskrundeturisterna som kommer. De kör helt vanliga svenssonbilar och har hela tiden ena foten en cm ovanför bromsen. Varenda skylt ska inspekteras, "kan det vara något att gå in och titta på?", och därefter parkeras bilen på sämst tänkbara ställe. Jag tycker att det är trevligt med turister som tar sig hitåt för att titta på hantverk av olika slag. Det är bra för området. Butiker och restauranger, caféer och konstnärer kränger varor och efteråt gnuggas det händer och prasslas med kontanter. Det jag skulle önska är att bilvettet följde med hela vägen fram. Utnyttja backspeglar, blinkers och signalhorn. Le mot den du alldeles nyss höll på att köra över. Tänk på kugghjulsprincipen (det funkar ju i storstäderna) och släng ett extra öga bakom bilen innan du svänger ut på vägen. Njut resten av tiden. Njut av vårt vackra landskap och det underbara väder vi förärats med.

Påsken 2013

onsdag 16 april 2014

Att gå i lycka

Jag har träningsvärk både här och där. Sidoplankan dagen efter är som att ha ramlat med sidan före rakt ner i en stor sten. Mannen i mitt liv har alldeles nyss masserat mina vader med liniment. De kändes hela tiden som att kramp var på gång. Obehagliga behagligheter. En annan sån är allergierna som dyker upp. Jag bytte tabletter i helgen, tog en billigare variant för att se hur den funkade. Halsen killar och ömmar och huvudet värker. Är det barnen som smittat mig eller är det allergi? Jag ger det en vecka, annars blir det Allegra igen. Det behagliga med detta är att våren exploderat och vi får en ny värld att njuta av.

Idag har jag promenerat längs en ny rutt för löpningen. Turen visade sig vara exakt lika lång som det jag brukar springa. Det som är bättre med den här vägen, bortsett från att det är ny utsikt, är att jag inte behöver vända efter halva sträckan. Jag får asfalt, grusväg, slott, damm, åkrar, hagar, rabatter, djur och blomster längs vägen. Inte illa. Speciellt bra var det idag då solen sken och det var sommarvärme i luften. Jag håller mina tummar för att det blir lika fint väder imorgon när skorna snörats på.




Jag är inte odelat glad. Det finns en bit inom mig som smulats sönder. Imorgon är det en vecka sen någon tog en bit av mitt hjärta och lämnade kvar en stor tung skärva. Det gör ont och både dagar och nätter går åt till att fundera och acceptera. Jag måste gå vidare, inte älta. Det är upp till mig att göra livet gott att leva. Även om det gör ont.

måndag 14 april 2014

Sol vs måne

Den förtjusande solnedgången fick mig att tassa upp på ovanvåningen och hänga ut genom fönstret för att få till en bild. Två timmar senare står jag ute på den regnblöta trappan och fotar den magnifika utsikten med månen i fokus. Naturen är underbar, oslagbar. Mitt tunga sinne lättade en smula.



Bilderna är suddiga, tagna med mobilen.

Påskveckan inleds

De där två små i familjen klev upp tidigt idag. Båda med rosor på kinderna och huvudvärk. Feber. Det kan bli så efter en rolig helg. En lördag med shopping och fika, lördagsgodis och lek. På kvällen packade jag ner soppa och bröd i ryggsäcken och vi åt kvällsmat vid den gamla dansbanan i Alunbruket. Barnen trivdes storartat och de sprang i backarna till det var dags att åka hem och varva ner i soffan.



Igår frostades frysen av och nedervåningens golv och lister blev rejält dammsugna. Sen åkte vi på marknad i Lövestad. Röstade på sonens bidrag i skoltävlingen om finaste rum och kurade för ett ösregn som överraskade alla besökare. Barnen fick gotter och vi vuxna såg fram emot en kopp kaffe hemma i soffan. Kaffe och Liverpool. Vi var ganska trötta när kvällen kom och barnen somnade gott efter saga i sängen. Jag och sonen läste rollspelssaga, det är verkligen spännande att se vilka val han gör.

Feber idag, regn ute och tung luft. Barnen kommer att stanna i soffan och se film och äta glass och snyta sig till nästipparna är röda och fnasiga. Jag håller tummarna för att slippa bli smittad.

onsdag 9 april 2014

Vitsippornas tid

Det är nu det händer. Skogar och orörda hagar täcks av flikiga blad och vita blommor. Underbara vitsippor som tittar åt olika håll och med olika form på hyllebladen (lärde mig något nytt). Att inte ge sig ut i naturen och njuta av blommorna just nu, är att missa en av årets höjdpunkter. Ta en promenad, packa fikakorgen, bege er till Stenshuvud om ni har möjlighet. Insup det vackra, känn den friska luften och bli lite gladare.


måndag 7 april 2014

Till mig själv


Idag kom jag förbi ett delmål jag inte ens visste fanns förrän det var gjort. Inställningen i förmiddags var att springa 3 km och det gjorde jag. 11 grader varmt, svalkande vindar och fuktigt grus under skorna. Det gick bra, så bra att jag belönade mig själv med att titta långt ner i en förtjusande tusensköna när turen var över. Någonstans inom mig har det förmodligen legat en tanke om att komma upp till 3 km för att kunna sätta en första punkt. Skönt! Perfekt att få göra det just idag. Jag är verkligen glad och nöjd över att ha forcerat tanken "att springa är urtråkigt och det är bara tråkiga människor som gör det". Varje dag kommer tankar om att springa. En titt ut genom fönstret får mig att vilja hoppa i skorna och jogga iväg. Även om det bara var fem timmar sen skorna snörades av och flåset var tungt. Fint, ett nyvunnet intresse i denna ljuva vårtid.

söndag 6 april 2014

Den ensamme


Den ensamma påskliljan är blyg, vill inte slå ut i full blom. Inte ens nu när ett lugn regn pockat på uppmärksamheten. Den gråa förmiddagen har övergått i en ljummen eftermiddag med knappt märkbara vindar. Vattendropparna ligger kvar där de landat och skapar smycken utan pris. Njutbart.


fredag 4 april 2014

Vårvindar friska, slå och piska

Förtjusande soluppgång, frostklädd natur och friska vindar.


Aprilvädret letar sig ända ut i de spruckna fingerspetsarna. Gräset ligger tryckt mot marken när vårvindarna sveper fram i full fart. Bebisgungan roar sig själv nu när ingen är liten nog längre. Den gungar högt högt och jag hör nästan hur det bubblar av skratt. Barnens kvarglömda såpbubblesaker flyger omkring på innergården och ute på fältet hukar sig hararna med öronen tätt bakåt.

Jag längtar efter värme. Få hänga undan vinterkläderna helt till åtminstone slutet av oktober. Byta ut grova kängor mot svala skor och till och med kunna glömma kvar strumporna i lådan. Slippa smörja in händerna vareviga dag för att inte få fler självsprickor. Slänga med en munktröja i barnen väskor, om ifall att det skulle bli svalt under dagen. Putsa av utemöblerna och äta första lunchen vid dukat bord och ha fötterna på gräsmattan. Jag vill ha mer vår än så här. Minst 15 grader varmt och ingen vind. Det blåser alltid mycket här vi bor. För att hitta lä måste du ställa dig bakom en öppen port eller gå inomhus.

Just idag är det svalt och blåsigt och de allra tjockaste inneskorna värmer upp fötterna och den skönaste sjalen värmer nacken. Fingrarna värmer sig själva när de letar sig fram över tangenterna. Kaffe skulle vara gott. En paus innan det är dags att hämta hem barnen och göra helg.

torsdag 3 april 2014

Baka, smaka, njutning

Degen bearbetades länge i maskinen. Sen jäste den när jag gav mig ut på en tur med joggingskorna. Den växte under tiden jag stretchade och gjorde nack- och svankövningarna från sjukgymnasten. En ljudbok överröstade min tunga flåsandning när andra styrkeövningar tog sin tid. Dusch och lunch och ett långt samtal med min mamma - degen stod alldeles tyst på köksbordet och väntade. Tre timmar gick och först då rycktes handduken bort och blottade den pösiga massan som trådade sig vilt längs insidan av bunken. Sexton bullar formades och hamnade huller om buller på plåten innan handduken åkte på och det blev dags för jäsning nummer två. Ugnen blev varm och bullarna fördes över på den uppvärmda plåten. Skjuts in i ugnen i 9 minuter. Plus 2 minuter, och 2 till efter det. Då var de klara, dinkelbullarna som ska avnjutas i trädgården ihop med en god soppa en kväll. Men först provsmakning. Alldeles nybakt bulle med ekologisk honung, det är himmelrike i köket.

onsdag 2 april 2014

En ensam påsklilja i kylan


Det var förfärligt kallt när jag och barnen traskade iväg till skolbussen. Minst nästan nollgradigt. Vinterjackor, mössor och vantar åkte på och ändå gick vi där och burrade och försökte gömma händerna för vinden. Solen gjorde sitt bästa för att lysa upp vägen för oss och det glittrade vackert i vägkanten där frosten täckt in blommor och blad. Vår ensamma påsklilja tar god tid på sig att slå ut och det är inte svårt att förstå varför. Den står stolt i backen och möter soluppgången först av alla. Vackert.

tisdag 1 april 2014

Pärlpyssel

Det blev ett hängsmycke häromdagen. Igår gjorde jag en nyckelring åt maken. (Kärleken till laget, fotbollen, gemenskapen och rättigheten till livet.) I eftermiddags gjorde jag ett par örhänge som blev riktigt coola. Enkelt, roligt och färgglatt.